Tandemalj är det hårdaste ämnet i kroppen

Tandemalj är det hårdaste materialet i kroppen. Något som kan vara svårt att tro med tanke på att en tand kan skadas så pass lätt.

En tand skadas oftast både genom ett direkt trauma - en smäll - eller genom angrepp från bakterier. Den skyddande hinna av emalj är dock det hårdaste materialet i kroppen och man kan således ganska snabbt fundera kring hur många tandskador och tandsjukdomar som skulle finnas om det handlade om ett mjukare material.

Vad består då emalj av? Emalj består nästan uteslutande av kalciumfosfat - mineralet apatit - och det är något som produceras i våra kroppar. Emaljen skyddar, den ger den vita färgen till våra tänder och vi kan dagligen beskåda våra glimrande, vita leenden i spegeln under morgonen. Frågan är var emaljen kommer ifrån och hur det kommer sig att vi har denna typ av mineral på våra tänder?

Ny, intressant forskning gällande emalj

Det här är faktiskt en fråga som länge gäckat forskare och vetenskapsmän. Varifrån kommer emalj och hur kommer det sig att det finns på våra tänder? Vi människor har våra tänder uteslutande i munhålan. Så är emellertid inte fallet med olika fiskarter - hajar exempelvis - har även tänder på utsidan av kroppen; detta i form av fjäll. Emaljen på detta fjäll kan liknas vid en skyddande rustning och det är också därifrån de nya, intressanta faktauppgifterna kommer.

Det som forskare vid Uppsala Universitet upptäckt - via genteknik - är nämligen att fiskar med ursprung i Kina hade denna typ av emalj på sina kroppar för 400 miljoner år sedan. Inget märkvärdigt med detta kanske, men det intressanta ligger i att de saknade emalj på sina tänder. Det innebär alltså att emaljen, så att säga, koloniserade tänderna senare än vad fallet var på övriga kroppen.

Emaljen fanns alltså först på kroppen i form av fjäll och gjorde därefter en resa i evolutionens namn innan den hamnade i fiskens munhåla som ett extra skydd för tänderna. Då fisken i fråga sedan kravlade sig upp ur vattnet, utvecklade ben och sedermera vidare till andra arter så fanns emaljen kvar - men då endast på tänderna. Det ska vi människor vara tacksamma över.

Ingen emalj - en annorlunda historia

Om vi inte hade emalj på tänderna så hade historien sett annorlunda ut - vi hade inte kunnat äta exempelvis gräs eller frukter då slitaget blivit för stort, vi hade förmodligen haft stora problem med matsmältningen och vi hade definitivt haft svagare tänder än vad vi har idag.

Tack vare emaljen - det hårdaste materialet i kroppen - så kan vi leva, och äta, som vi gör idag. Allt detta alltså tack vare en kinesiskt fisk - som för övrigt går under artnamnet Psarolepis Romerii - så kan vi ha den livsstil vi vant oss vid. Forskning och vetenskap är fantastiskt.